Då var det tisdag!

Tilan har fortfarande tratten på huvudet.
Hon fick nämligen ett fästingbett för några veckor sen, ja det känns helt sjukt att säga att man har fått fästningbett i november... Men så är det.
De blev tyvärr inflammerat så hon har kliat upp såret hela tiden så det fick sluta med tratt.
Nu har såret läkt och hon har tappat skorpan, dock är huden lite tunn där skorpan suttit än så hon får ha tratten i någon dag till för säkerhetens skull.

I natt så var My på besök hos oss, min mamma och pappa har nämligen åkt utomlands så hon ska få bo med oss på landet medan dom är borta.
My fick igår träffa kycklingarna för första gången, hon vred på huvudet när de pep till och slickade på dem. Så lite roligt ut, hon undrade nog var det var.
My är inte riktigt van lantlivet, så hon började med att jaga ankorna och i morse  som var ute på sin morgon promenad, och sen så var hon inne i hönshuset och det blev det kaos!
Tillslut så lugnade alla ner sig och tuppen tystnade och vi kunde åka till jobbet.

I natt har inte vart den enklaste natten, My och Tilan upptäckte mössen.
Jag och Thomas hittade spår av möss i söndags, så vi åkte genast och köpte mus fälla. Det tog nog inte ens en minut innan första musen gick in i fällan och strax efter kom den andra.

Hur som helst så finns det garanterat många möss kvar, vi bor ju i ett 200 år gammalt hus så det är väll inte konstigt att det kan finnas en och annan mus ;) och dom tycker väll att det blir kallt ute dom också.
I natt när jag låg i sängen så hörde jag i köket att det började prassla, insåg snabbt att det var en mus, inväntade bara att fällan skulle smälla men det kom aldrig något smäll.
I stället hörde jag efter en stund att musen närmade sig våran ingång. vi har en ingång till sovrummet ifrån köket som leder vidare till vardagsrummet. Då tänkte jag hoppas inte hundarna ser denna mus nu och väcker bla. Thomas.
Men mycket riktigt den lilla musen var på väg till vardagsrummet och hundarna i fullfart efter.
De var vår natt det, för det var ju inte så att hundarna glömde bort efter en stund att musen hade kommit springandes, å nej då. Utan vi tillbringade resten av natten att jaga möss.

Sen fick Tilan för sig att hon såg något utanför fönstret, men då var det nog för mig. Så mörkrädd som jag är så vågade jag inte titta ut, ut i fall jag skulle få syn på något.
Så jag tog Tilan la henne under täcket så somnade vi om tills musen titta fram igen.
Hoppas det inte bli samma i natt bara....

Nu ska vi i alla fall ge oss ut på en morgon promenad och så får vi se vad dagen har att bjuda på.